Konstig ketchupeffekt

Det kan gå timmar då inte en själ är här. Och så kommer en timme då flera människor kommer samtidigt. Känner de vittring av varandra eller har de synkat sina våffelbehov? Jag ska inte klaga, men jag skulle hellre grädda två våfflor lite då och då än åtta samtidigt. Men med två dubbla våffeljärn går även det! I måndagskväll var här faktiskt våffelkalas: en tysk tvåbarnsfamilj och ett mor/farförälderpar med barn och barnbarn. De frasiga våfflorna med kanelsmak fortsätter alltså att göra succé. Nu serveras de med Änglamarks hallon- eller jordgubbssylt, grädde och några färska blåbär.

Jag var för övrigt ute i en och en halv timme igår och plockade blåbär. Skogen är ju full av dessa underbara små bär! Så det blev väl närmare en och en halv liter. Nu kan här bakas blåbärskakor! Fast då behöver jag förstås kunder som äter dessa delikatesser också...

Jag trodde mig kunna se ett kundmönster, vid vilket väder och klockslag de kommer. Men icke. Det är hur oregelbundet som helst! Vilket förstås gör det lite mer spännande att ha ett kafé. Man vet aldrig vad som väntar när man öppnar dörrarna för dagen.

Imorse kom jag igång lite sent, men hann ändå med det jag skulle: en fetaostpaj med soltorkade tomater, några ciabata och frallor, en tomatsoppa, handling (i hällregn!) och städning.

Vi har gått in i kafé Kaims sista månad och det börjar bli dags att informera om några saker:
Den 11-15 augusti är kaféet STÄNGT (jag är på Frizon).
Den 19-22 augusti är det Konstkalas och diverse happenings i Mariannelund. Det blir film både inomhus och utomhus, konsert i kyrkan, mat, kultur och konst i spännande möten på torget och i de olika utställningarna på stationsområdet.
Den 22 augusti är även kaféets sista dag. Så passa på att ta en fika innan dess, kära vänner och kunder - det är så trist att behöva ångra sig senare!

Vi ses!